Browsed by
Kategori: Foto

Njuta av livets glädjeämnen ?>

Njuta av livets glädjeämnen

Att förnimma och uppskatta livets härlighet är ingen större konst när en under ledigheten fri som en fågel befinner sig med Oskar i stugan och har all världens tid till sitt förfogande. Det är inte heller svårt att under resan se och njuta av nyhetens behag. Det som däremot kan vara en utmaning är att ge sig tiden, och följaktligen möjligheten att uppskatta och njuta av de små tingen en har omkring sig i en stressig vardag. En vardag där en behöver vara effektiv för att hinna med alla göromål, och där nuet delar uppmärksamhetens arbetsbänk med det som ska göras i nästa steg, och näst nästa. Nu menar jag absolut inte att jag inte kan njuta i vardagen alls. Bara att jag i vardagen många gånger rusar förbi saker som jag om jag hade varit ledig definitivt stannat upp vid. Det är synd då vardagen också hör till livet. Och jag tror inte att uppskattandet av vardagens glädjeämnen behöver innebära att jag förlorar möjligheten att hinna med det jag ska. Saker tar ju ändå den tid de tar oavsett om jag njuter eller inte; cykelturen till skolan, att äta upp maten på tallriken, eller pendlingssträckan mellan väst och öst.

Hur fungerar det för dig att i vardagen uppfatta och uppskatta livets glädjeämnen?

Som jag nämnde i förra inlägget så har vi en skoluppgift där vi under fem veckors tid ska genomföra ett fältexperiment. Vi ska arbeta med en av de tolv lyckostrategierna som Sonja Lyubomirsky sammanställt, och sedan utvärdera huruvida dessa fem veckor medfört någon skillnad i vårt självupplevda välbefinnande. Jag har valt att utforska strategi nummer nio, Njuta av livets glädjeämnen. Särskilt har jag valt att rikta in mig på att uppfatta och njuta av det jag har omkring mig i vardagen här och nu, det som jag många gånger inte ägnar någon större uppmärksamhet. Tanken är alltså att jag inte ska ta mig till någon särskild plats eller göra upp en plan för någon speciell aktivitet med anledning av uppgiften. Utan helt enkelt fånga upp tillfällen till njutning på plats där jag är. Känns som en helt rimlig sysselsättning att ägna fem veckor åt! 🙂

När jag utför fältexperimentet kommer jag att implementera en rutin att varje dag fullständigt fokusera på minst en aktivitet som kan relateras till att njuta av livets glädjeämnen. Det kan naturligtvis ske av sig självt, men för att jag ska vara säker på att jag varje dag verkligen ägnar tid åt detta ska jag sätta ett larm klockan 19:00 med en påminnelse. Har jag klockan 19:00 inte utfört någon fokuserad njutningsaktivitet så ska jag aktivt planera och avsätta tid för detta samma kväll. Jag kommer att använda kameran som hjälpmedel. Allt går dock inte att fotografera, t.ex. en överjordisk smakupplevelse.

För att det ska vara möjligt att jämföra lyckonivå före och efter experimentet har jag nu innan jag satt igång med experimentet gjort testet the oxford happiness questionnaire. Vid tre olika tillfällen har jag gjort testet, och jag har räknat fram ett medelvärde för mina tre testresultat att utgå från. Jag kommer även efter att experimentet avslutats göra testet tre olika dagar och räkna ut ett medelvärde från dessa omgångars testresultat. Givetvis är jag medveten om att det är svårt att isolera experimentet från övriga aktiviteter i livet, och att eventuella skillnader i testresultat inte nödvändigtvis enbart behöver komma sig av aktiviteter kopplade till experimentet.

Här kan du om du vill genom person-activity fit diagnostic ta reda på vilken som är din starkaste lyckostrategi.

Återkoppling kommer! 🙂

Ta hand om dig tills nästa gång! <3

Kameradrömmen som gick i uppfyllelse ?>

Kameradrömmen som gick i uppfyllelse

I början av juli blev jag efter många månaders trånande äntligen med systemkamera. Kameran hjälpte mig att se på allt omkring mig, allt som jag sett så många gånger förr, med helt nya ögon. Taket var nått med kompaktkameran jag använde innan, men systemkameran gav mig äntligen möjlighet att fortsätta växa. Och jag har lärt mig så mycket om fotograferingens hantverk denna sommar. Det är nästan lite så att jag en vecka efter att en bild är tagen inte längre tycker att bilden bra nog visar min förmåga. Vilket torde vara ett tecken på utveckling. Det lär sannerligen bli en utmaning att välja ut bilder till den sista delen av min Sydamerikaföljetong. Bilderna togs ändå med kompaktkamera för sju månader sedan.

DSC03090-1

Ännu en gång vill jag vädja till er läsare om hjälp. Min bild som jag tog vid mitt smultronställe och paradis på jorden i sommar har gått vidare i Vi-skogens tävling Årets trädbild. Bara att bilden bland 600 andra har valts ut av juryn känns stort. Och det skulle betyda så obeskrivlig mycket om bilden från mitt smultronställe fick vinna tävlingen! Om du håller på mig och min bild och vill ge ditt stöd, snälla ge mig din röst!

DSC02132-1

Du kan rösta genom att ”gilla” min bild på Vi-skogens Facebook här.

Du kan även rösta genom att ”gilla” min bild på Vi-skogens Instagram, alternativt genom att mejla Vi-skogen på: bastatradbilden@viskogen.se I mejlet skriver du att du röstar på bild nummer 8 (det är numret på min bild), samt vad du heter.

Obs! Rösterna räknas endast om de hamnar på Vi-skogens Facebook eller Instagram, alternativt om de kommer in via mejl. Du kan alltså inte rösta genom att ”gilla” bilden på min Facebook eller min Instagram. Var därför noga med att du ”gillar” på rätt ställe.

Möjligheten att rösta är öppen fram till den 31 augusti klockan 10:00.

Jag blir oändligt tacksam för allt stöd! <3

Naturupplevelser och trädfotografering ?>

Naturupplevelser och trädfotografering

Det har länge varit tyst på bloggen. När Oskar fick semester i mitten av juli packade vi bilen och for ut till stugan. Där mer eller mindre upphörde mitt liv på internet. Istället tillbringade jag större delen av dygnets timmar i skogen. Otroligt rogivande och stärkande, särskilt när jag får vara ensam med träden och mossan, kvällshimlen, fåglarnas sång och sjön. Det är obeskrivligt läkande, och min själ känner sig verkligen hemma.

DSC02857-17-3

I naturen är det som att den eviga pratmaskinen i mitt huvudet saktar ner för att tillslut nästan tystna, och som att varje fiber i min kropp fylls av lugn och en överväldigande lycka över att få finnas till. Nattliga utflykter i skogen eller till sjön är särskilt rogivande och ger en särdeles stark påfyllning av energi.

Ni kanske minns att jag i början av juli införskaffade en kamera med utbytbara objektiv? Denna kamera har följt med mig i princip överallt. Då jag lyckats samla på mig en gigantisk mängd bilder, inte minst på träd, provade jag lyckan genom att skicka in bidrag till Vi-skogens fototävling Årets trädbild. 600 bidrag skickades in till tävlingen, och till min stora lycka var min bild en av de tio bilder som togs ut till final. Det fullkomligen bubblar i mig! Bilden är tagen vid mitt smultronställe och paradis på jorden, vilket gör att den berör mig bra mycket djupare än enbart stoltheten över en vacker bild skulle göra. Det skulle betyda så obeskrivlig mycket om jag fick vinna med just den bilden!

DSC02132-1

Om du håller på mig och min bild och vill ge ditt stöd, snälla ge mig din röst! Du kan rösta genom att gilla min bild på Vi-skogens Facebook, Vi-skogens Instagram, eller genom att mejla Vi-skogen på: bastatradbilden@viskogen.se I mejlet skriver du att du röstar på bild nummer 8 (det är numret på min bild), samt vad du heter. Obs! Tänk på att rösta på Vi-skogens Facebook-sida eller Vi-skogens Instagram (och inte på min Facebook eller Instagram). Möjligheten att rösta är öppen fram till tisdagen den 31 augusti klockan 10:00.

Närmare information om hur du röstar hittar du på:http://www.viskogen.se/…/rosta-pa-sveriges-basta-tradbild-3/

Varje röst gör mig oerhört tacksam!

Stort tack på förhand! <3

Kramar och kärlek!

 

En kameradröm går i uppfyllelse ?>

En kameradröm går i uppfyllelse

Nu mina vänner förstår ni, nu händer det intressanta saker. Efter att ha velat alldeles på tok för länge har jag äntligen landat i vad jag vill ha för kamera med utbytbara objektiv och införskaffat en sådan. Det blev en spegellös Sony a6000, en hybridkamera. Det var enligt min bedömning den bästa kameran (vad gäller mina behov)  i en för mig rimlig prisklass, och de som vet säger att kameran är oerhört prisvärd. Varför vill jag ha en Sony a6000? För det första så är den liten och behändig. Den bästa kameran är trots allt den som är med, och ju mindre och lättare kameran är, desto större är sannolikheten att den kommer med ut. Sony a6000 har snabb autofokus, vilket betyder att jag kommer lyckas ta bilder på djur innan de hunnit försvinna ur bild. Ljusupptaget är ypperligt, och jag har möjlighet att ta bra bilder även i ljussvaga förhållanden. Min gamla kamera har svårt att greja inomhusbilder och skymningsbilder. Sony a6000 kan ta upp till elva bilder per sekund. Detta kommer väl till pass när jag vill fotografera flygande fåglar eller dykande valar i exakt rätt ögonblick, ett ögonblick som inte varar längre än någon bråkdels sekund. När Oskar och jag var på valsafari i Lofoten för några år sedan var det bara att kapitulera inför försöken att fånga de dykande valarnas tjusiga stjärtfenor på bild i rätt ögonblick med gamla kameran. Kameran gav en chans per dykande val att fånga underverket på bild, och givetvis sa det klick antingen för tidigt eller för sent. Med en smattrande kamera som kan ta upp till elva bilder per sekund är möjligheten att lyckas större. Och slutligen, Sony a6000 har WiFi och NFC vilket ger möjlighet till trådlös överföring av bilder både till mobil och dator. Grymt bra när en är på resande fot att kunna spara säkerhetskopior av tagna bilder på telefonen.

Jag är upp över öronen förälskad i min Sony, och till skillnad från den gamla kameran så behöver jag inte längre jobba lika hårt för att uppnå önskad effekt. Plus att det inte är några som helst problem att ta bilder i ljussvaga förhållanden. Den stora utmaningen däremot är att lära mig kameran. Fåglarna jag tänkte fånga på bild hann försvinna innan jag hittat rätt i menyerna för att ändra slutartid och bländaröppning. Så problemet med att djuren försvunnit ur bild  kvarstår egentligen även om anledningen den här gången snarare var den mänskliga faktorn än kameran, haha. Men det problemet ska nog med lite övning gå att åtgärda. Vidare behöver jag lära mig behärska den teknik kameran ger möjlighet till. T.ex. kan extremt kort skärpedjup ge en fantastisk effekt, men det är ju bra om en lyckas ha skärpa på rätt ställe i bilden. Inte helt lätt att jonglera med utökade tekniska möjligheter. 😉

Sist men inte minst, några bildprover. Men snälla, ta hänsyn till att det är första dagen med kameran, ännu är jag en bambi på hal is.

DSC00043

DSC00073

DSC00149a

Vårvinter och kameradrömmar ?>

Vårvinter och kameradrömmar

Senaste dagarna har det bjudits på ljuvligt vårvinterväder. Solen skiner, sjöfåglarna leker och naturen känns levande. Det är så härligt att fotografera allt det vackra! När jag jobbar med bild upplever jag det som att jag fullkomligen uppslukas av det jag håller på med. Har jag väl kommit igång bekommer min hjärntrötthet mig inte på samma sätt som annars. Sen är det ju också när jag fotograferar andra delar av hjärnan som aktiveras än de jag använder på jobbet eller när jag organiserar här hemma.

SAM_2424 (3)
En gräsand dyker.

Jag fotograferar med en kompaktkamera som jag fick i födelsedagspresent 2011. Den tekniska biten har jag länge sett som jobbig och komplicerad att lära sig, men en gratiskurs på Moderskeppet fick mig att helt ändra min inställning. Dock känns det som att jag börjar slå i taket vad gäller kamerans kapacitet, jag vill nå längre. Skulle så gärna vilja ha en systemkamera! Med kompaktkameran får jag lägga ner en massa jobb, maxa inställningar, men ändå når jag inte hela vägen fram. Då jag gått ner i arbetstid har jag inte så stora ekonomiska marginaler. Men tills att jag har råd att skaffa en systemkamera kommer jag definitivt fortsätta att lära mig det jag kan med min kompaktkamera.