Vikten av att alltid bära med sig en kamera och tacksamhet över livet ?>

Vikten av att alltid bära med sig en kamera och tacksamhet över livet

De som vet säger att den bästa kameran är den som är med. Mobilen lämnar jag hemma för att inte bli störd, men kompaktkameran får i princip alltid följa med ut. Dyker ett fototillfälle upp vill jag inte stå utan kamera. Men idag vågade jag mig på en promenad utan kamera. Och tro inte annat än att det just idag, mitt framför ögonen på mig, utspelade sig ett makalöst vackert scenario i fantastisk ljussättning. Det var sothönans ungar som dök precis invid strandkanten. Först trodde jag att det var viggens ungar då de tre ungdomarna höll sig under vattenytan så länge. Men så kom två vuxna sothönor fram ur vassen, och jag förstod att de var relaterade till kidsen. Gigantiska fötter hade ungarna i förhållande till de späda kropparna. Solljuset, vattnet, omgivningen och de dykande fåglarna blev till en betagande vacker helhet, jag kunde inte annat göra än att ställa mig och titta. Fullständigt fokuserad på de små liven i vattnet denna sagolikt vackra sommardag. Medveten närvaro i ordets yttersta bemärkelse. Hade varit så fint att kunna fånga fåglarna på bild. Jag fylldes av sådan gränslös tacksamhet över att jag fick uppleva denna stund av fullständig närvaro. Tacksamhet över att jag har ben som bär mig och som kan ta mig dit jag vill. Promenader är för övrigt den bästa träningsformen. Det kostar inget att promenera. Du behöver inte investera i någon utrustning för att promenera. Du behöver inte ta dig till någon träningsanläggning utan kan promenera var du än är. Du kan promenera ensam eller i sällskap med andra. En promenad är lågintensiv träning som kan sänka blodtrycket, minska halten av stresshormon, lindra nedstämdhet och ångest, samt öka tankeskärpan. Alla som har ben som de kan gå med borde känna tacksamhet över denna förmåga. Slutligen kände jag mig så oändligt tacksam över att ha hittat en rofylld glänta i skogen att ladda batterierna i. Ljuset strilades så makalöst vackert genom trädkronorna, marken var täckt av barr och hela platsen alstrade ett sådant lugn. En oas att återkomma till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *